tisdag 22 april 2014

protected speech

Man tappar lätt kontexten lite när man är borta så här. På den tid jag är borta hinner jag nog inte riktigt komma in i den amerikanska, men jag hinner i alla fall tappa bort den svenska. Jag går alltmer sällan in på svenska dagstidningar på nätet, till exempel, och när man inte luftar händelser och debatter med kolleger och bekanta så försvinner något slags dimension av dem. Tack vare sociala medier har jag lite koll i alla fall. Exempelvis har Jonas Thentes näthatsartikel delats av ganska många.

Jag tycker att Thente i grunden har rätt. Av det lilla jag vet om de så kallade näthatarna tror jag att hans generalisering av gruppen inte är helt rimlig, jag tycker hans reflexartade agg mot genus- och rasdebattörerna är problematiskt, och jag är inte helt säker på det där med två tredjedelssamhället och journalistikens svek mot kroppsarbetarna (säger inte att han har fel, bara att jag inte vet tillräckligt om det för att kunna säga att han har rätt), men de historiska glimtar han tar upp om anonymitet är jätteintressanta och i grunden har han rätt när han säger att näthatet inte är ett demokratiskt problem. Och att raljera över att hatarna inte kan stava -- även om det är en försvarsmekanism mot att ha blivit utsatt -- är inget annat än förakt. Jag har varit inne på detta förr, så sent som i december. I någon mening också när jag lyfte fram rektorns reaktion på hat här på campus i januari.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar