torsdag 10 september 2009

gulligt om porr

På "Fråga Olle" i går visades en dokumentär om en porrfilmsinspelning. Den var... tja, what can I say, lite... gullig? Ett gäng unga och trevliga skåningar som samlats i Hörby kring ett manus med historisk handling, intervjuade av en ung kvinnlig reporter som inte dolde sin genans. (I motsats till många av kommentarerna till programmet tyckte jag inte det gjorde något. Blir man generad är det bättre att man erkänner det än att man försöker låtsas som inget för då kan det bli riktigt pinsamt.) Avdramatiserande (vilket jag tycker är på gott och ont) och nästan lite komisk emellanåt eftersom den var censurerad med pixlade könsorgan.

Men oj, vad det ligger i tiden! Fast det gör det väl på ett sätt nästan jämnt -- i grund och botten är det ingen större skillnad på KvP:s reportageserie från 1971 ("sanningen om sexklubbarna") och "Vi jobbar med porr!" på femman i går. Eller för den delen uppmärksamheten kring Dirty Diaries. Om något är det ett tecken på att pornografin INTE har normaliserats, INTE har sugits upp av mainstream -- även om attityder till och kunskaper om har förändrats är det fortfarande tillräckligt kittlande för att väcka uppmärksamhet, tillräckligt mystiskt för att kräva en avdramatiserande dokumentär, tillräckligt "onormalt" för att en av skyltarna som kom upp sade att "på varje normal sajt på Internet går det fem porrsajter" (om siffran stämmer visar det ju egentligen faktiskt på motsatsen, att porrsajterna är normen och de "normala" mer ovanliga).

Man skulle också kunna analysera dokumentären ur ett Don Kulickskt perspektiv om en nationell konstruktion av den goda sexualiteten (jfr t ex "400.000 perversa svenskar" i Queersverige). Den svenska synden, vet ju alla svenskar, är ju inte en synd. I stället handlar den om ett naturligt, rationellt, avspänt och jämlikt förhållande till sex. Tänker vi oss i alla fall. Vid ett tillfälle diskuterade Olle och reportern huruvida man kunde veta att produktionen hade gått till på ett juste sätt och Olle underströk att det kan man inte och kanske går det till så här i Sverige där vi är mer jämställda. (Ungefär, dokumentären ligger på kanal5s hemsida så ni kan kolla själva.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar